Bjärehalvöns Historia
När Hallandsås en gång för omkring 80 miljoner år sedan frigjordes sig från det kringliggande landet och sköt upp mot himlen grundlades det som idag är Bjärehalvön. En utskjutande tumme i havet med helt unika Hallands Väderö som ett avtryck i Kattegatt, det geografiska landskap som vi kan se i trakten idag är resultatet av många eror med varierande klimat. Mycket av landskapet vi upplever omkring oss har formats av människor och deras verksamhet genom många millennier.
Badort
Malen blev känt som badort i slutet av 1800-talet då societetsrestauranger och paviljonger växte upp. Besökarna bodde ofta inackorderade hos ortsbefolkningen, men så småningom byggdes flera pensionat. Efterhand tillkom också hotell och sommarvillor för uthyrning. Badorten drog många besökare till sig och under en mycket expansiv period i början på 1900-talet etablerade Ludvig Nobel sig i Båstad. Han köpte mark och lät anlägga vägar, avlopp och infrastruktur i ortens västra del. Här byggdes sommarvillor för uthyrning och så småningom det pampiga hotellet Skånegården (idag bostäder). Under denna period anlades också många stora fruktodlingar i trakten, Norrvikens Trädgårdar kom till och åtskilliga caféer växte upp på natursköna platser. Det var också i början av 1900-talet som tennisen och golfen kom till Båstad. Två sporter som än idag sätter sin prägel på orten.
Torekov
Torekov är Bjärehalvöns utpost i väster. Byn som under lång tid varit ett blåsigt och fattigt fiskeläge började uppmärksammas för drygt hundra år sedan av konstnärer som påverkats av det impressionistiska naturmåleriet och blev efter hand ett exklusivt besöksmål för badgäster i trakten. Idag är de flesta hus i Torekov gamla delar exklusiva sommarhem, men orten har en härlig charm och personlig stämning. Med många små butiker, flera riktigt bra krogar och ett hamnliv som pågår året om är det nästan omöjligt att inte förälska sig i de små gränderna i skydd från det skummande havet i väster. Sommarens solnedgång över Hallands Väderö, höstens stormar mot slitna klippor och våren drillande lärkor är skådespel som byn bjuder på och som man inte vill gå miste om. Från Torekov går också båtar ut till Hallands Väderön. För den som vill ha en riktigt annorlunda natur eller badupplevelse är en dagstur hit ett måste.
Båstad
De flesta orterna på Bjärehalvön är mycket gamla och ortnamnet kan härledas långt tillbaka. Dock fanns ingen stad på Bjäre förrän danska kronan började intressera sig för den välväxta ekskogen som klädde delar av Hallandsås. Skåne var under denna tid danskt och från hovet i Köpenhamn utgick uppdrag om att avverka skog för de växande behoven av både ved och byggmaterial till fartyg som man så väl behövde på andra sidan Kattegatt. Skog avverkades på åsen och fraktades genom Sinarpsdalen ner mot båtplatsen där den lastades och skeppades vidare mot Köpenhamn. För första gången fick Båstad stadsprivilegier år 1450. Då undertecknades det köpebrev som berättar att ett område kring det som idag är Agarsdhsgatan och hamnen köptes från dem kringboende bönderna av danska kronan. Här skulle den lilla staden växa fram och orsaken till att den överhuvudtaget kom till står skrivet i namnet; Båstad (bostaede)-båtstället.
Bronsåldern
Under bronsåldern var trakten bebodd och brukad på åtskilliga platser. Bronsåldersmänniskorna har lämnat många spår efter sig. Överallt i landskapet kan man se deras gravhögar, strategiskt placerade på plaster med dem allra vackraste utblickarna över havet åt söder eller norr. Eller, som vid Salomonhög, med utsikt över både Skälderviken och Laholmsbukten. Bjärehalvöns bronsåldershistoria finns dokumenterade och beskriven på flera platser. Vid t.ex. Drottninghall i Västra Karup, Gröthögarna mellan Hovs Hallar och Torekov och Dagshög vid Skäldervikskusten finns bra utmärkta platser med informationstavlor. Vid Hembygdsparken i Boarp finns dessutom bronsåldershuset Bovigården, uppfört med dåtida teknik och material, som man kan besöka. Här arrangeras också aktivitetsdagar då barn får lära sig hur deras förfäder en gång levde.
Bronsåldersfolket levde troligtvis ett förhållandevis gott liv. Klimatet var milt och det var lätt att odla. Svedjebruket gjorde att byarna flyttades runt och ny mark bröts. På några platser kan man fortfarande se spår efter odlingsterraser som anlades för flera tusen år sedan längs Hallandsås sluttningar.
