|
Välkommen till Grevie backar!
Det som främst sätter sin prägel på Grevie backar
är de betade rullstensåsarna. Dessa bildades för ca 14
000 år sedan, då den senaste landisen började att släppa
sitt grepp äver den nordvästra delen av Skåne. Landskapet
är mycket omväxlande med inslag av enefälader, hagmark,
åkermark samt några minde skogspartier. Floran är varierande
med rikedom av blommande örter och träd från tidig vår
till sen sommar. Här finns bl a Bjärehalvöns rikligaste
bestånd av Backsippa.
Spåren efter mänsklig verksamhet är många och
sträcker sig över en lång tidsperiod från bronsålder
fram till nutid. En stor del av Grevie backar är förklarat som
naturreservat. Kulturslingan är ca 3 km lång och markerad
av blå färg.
I slingans västra del rinner Tinabäcken, som fått sitt
namn av att den aldrig lär frysa till. Rönnefloe kallas en vattensamling
i slingans södra del. Enligt sägnen ska här ha legat en
kyrka, som pga människornas ondska sjönk till bottnen. På
1950-talet utnyttjades Rönnefloa flitigt som hockeyarena vintertid
av Grevies ungdomar.
Lämningar efter isen
De dominerande lämningarna på Grevie backar utgörs
av rullstensåsar. Dessa består till huvudsak av grus och är
bildade avsättningar av smältvattenälvar vid istidens slutskede.
Ibland kunde det hända att isberg blev kvar, sedan övrig is smält
undan. När dessa isberg så småningom smälte uppstod
hålor i marken sk dödisgropar. Stenar och annat
material som suttit infrusna i isen hamnade i botten på gropen under
avsmältningen. De som finns här kallas Långahålorna
och det sägs att man härifrån hämtade sten, som användes
vid uppförandet av Grevie kyrka under tidig medeltid.
Förhistoriska lämningar
De äldsta spåren av mänsklig verksamhet på Grevie
backar utgörs av gravar från brons- och järn åldern.
Huvudsakligen rör det sig om järnåldersgravar i form av
stensättningar, låga högar samt en rest
sten. I tre områden är stensättningar och låga
högar samlade till små gravfält med mellan fem och tio
gravar i varje. Dessa kan vara svåra att upptäcka, då
bla annat äldre tiders odling gjort att gravarna blivit kraftigt skadade
och därmed otydliga. Bjärehalvöns fornlämningsbestånd
präglas av de stora högarna från bronsåldern,
vilka även finns representerade här om än i mindre omfattning.
Dessa gravar har använts av flera generationer under hela perioden,
därav den vanliga benämningen ättehög. Man har vid
utgrävning konstaterat ända upp till 30 skilda begravningar i
en enda hög. Inte heller dessa har undgått skadegörelse
genom sentida verksamhet som grustäkt och odling. Vi vet ännu
inte var de gravlagda människorna på Grevie backar hade sina
bosättningar, men med största sannolikhet var de i anslutning
till gravplatserna. Några boplatser från stenåldern d´har
däremot påträffats i närheten.
Historiska lämningar
Området utgörs av utmarker till Killebäckstorps-, Hålarps-,
samt Ängelsbäcks byar, vilkas bygränser markeras
av stengärdsgårdar, tillkomna vid skiftesreformen huvudsakligen
på 1800-talet. Här finns många andra stengärdsgårdar,
av vilka de flesta markerar ägogränser och är samtida med
de förra. Det finns dock några som är av äldre datum,
tex den som är belägen alldeles intill P-platsen.
Att Grevie backar utnyttjas som betesmark även i äldre tider
kan vi bla annat se genom den fägata. Som i stora delar
är bevarad från gårdsgrunden till bygränsen
mellan Hålarps- och Ängelsbäcks byar. Det var på fägatan
som man ledde ut djuren från inägorna kring byn till utmarken.
Lite här och var kan man se övergivna åkerytor
med därtill hörande samlingar av röjningssten.
Dessa vittnar om människornas hårda stävan att försörja
sig förr. Allt var emellertid inte slitsamt. I Fingals dal finns rester
kvar av de dansbana, som flitigt utnyttjades på 1920-talet.
Förutom dans anordnades även här teaterföreställningar,
cirkus, löptävlingar mm. Vägen som ledde hit är idag
mycket otydlig. Det finns dock andra rester av 2vägar2 i området,
som framträder tydligare sk hålvägar. Namnet
har uppkommit genom att de under lång tids användning gröpt
ur marken och blivit skålformade. De flesta är förmodligen
från historisk tid, men några kan mycket väl vara förhistoriska.
Att hitta till Grevie backar
Från Båstad kör du mot Ängelholm över
Nötte backar och svänger sedan höger mot Grevie. Korsa järnvägen
i Grevie och ta därefter till höger mot Förslöv. Fortsätt
rakt fram vid nästa fyrvägskorsning, mot Killebäckstorp.
Efter 2 km kommer du till Killebäckstorp och ytterligare en fyrvägskorsning.
Sväng här till vänster och kör ca 300 m efter denna
väg. Du är nu framme vid P-platsen på Grevie backar.
Från Ängelholm kör du enklast via Förslöv
till Grevie. Här svänger du av till vänster mot Killebäckstorp.
Efter 2 km kommer du till Killebäckstorp och ytterligare en fyrvägskorsning.
Sväng här till vänster och kör ca 300 m efter denna
väg. Du är nu framme vid P-platsen på Grevie backar.
|
