|
Välkommen till Kungsrasten
Kungsrasten är belägen på Hallandsåsens norrsluttning
och är ett kulturhistoriskt mycket intressant område. Hallandsåsen
som är en urbergshorst, bildades för ca 20 miljoner år
sedan och ger landskapet stora skönhetsvärden.
Här går landskapsgränsen mellan Halland och Skåne,
under en kort period (1645-1658) även riksgräns mellan Sverige
och Danmark. Vägen över åsen var ända in på
1900-talet fruktad av resenärer eftersom området var ett känt
tillhåll för laglösa av många slag och överfall
var vanliga. Under 1600-talets oroligheter mellan Sverige och Danmark härjade
snapphanar i dessa trakter. Det berättas att svenskarna ibland spetsade
tillfångatagna snapphanar levande på pålar utmed vägen.
Lämningarna efter mänsklig verksamhet i området är
många och stäcker sig över en lång tidsperiod, från
äldre bronsålder fram till 1900-talet. Naturen är omväxlande
med hag- och betesmark, åker samt skogsmark. Dessutom är utsikten
över Laholmsbukten och slättlandskapet storslagen, särskilt
från domarringen där man vid klart väder kan se ända
ut till Hovs hallar på Bjärehalvön.
Förhistoriska lämningar
Området vid Kungsrasten är rikt på lämningar
från vår förhistoria. De äldsta bevarade spåren
efter mänsklig verksamhet i området utgörs av gravar från
brons- och järnåldern. Bronsåldersmänniskorna livnärde
sig på boskapsskötsel, odling av säd samt jakt och fiske.
Sina döda begravde man i stora högar, som anlades
under äldre bronsålder, men som sedan utnyttjades som gravplats
under hela perioden.
Närheten till havet spelade en stor roll vid valet av bosättning,
dels fanns där gott om föda dels var det en utmärkt transportväg.
Den enda föreställande hällristningen i området
avbildar också ett skepp. Kanske har man bett sina gudar om en säker
färd till okända trakter genom att rista detta skepp. Den enklaste
typen av hällristning kallas skålgropar och är
runda utknackade fördjupningar i stenblock. Vilken funktion eller
betydelse dessa har haft är osäkert, men man förmodar att
de liksom de föreställande ristningarna varit viktiga i den tidens
religiösa föreställningsvärld.
Under järnåldern blev boskapsskötsel tillsammans med
odling de huvudsakliga näringarna. Man började nu flytta ihop
i byar och gravfält anlades. Från att under äldre järnålder
ha begravt sina döda under flat mark, utan synlig markering ovan jord
blev det under yngre järnålder vanligt att på något
sätt markera gravplatsen. Vid Kungsrasten har vi flera exempel på
detta; en domarring, en rest sten, en liten
hög samt en högliknande stensättning.
Historiska lämningar
Under 1800-talet ökade Sveriges befolkning mycket snabbt. Jordbruk
och boskapsskötsel var då landets viktigaste näringsgrenar.
Tiderna var hårda och många var tvungna att flytta in till
städerna för att få arbete. En del emigrerade och andra
sökte sin utkomst som torpare. Den jordkällare
som ännu finns bevarad i området är den enda byggnad som
finns kavar av torpet Enebacken även kallat Björkmans torp, som
togs upp på 1820-talet och revs år 1903.
Kungsrasten har fått sitt namn av Kungsstenarna belägna några
hundra meter norr om parkeringsplatsen. Det är tre minnesstenar, som
alla bär namntäckningar av kungliga personer, vilka vid olika
tillfällen ha besökt Båstad Kommun.
Så här hittar du till Kungsrasten:
För att komma till rastplatsen måste du köra E6:an
i norrgående färdriktning.
Från Ängelholm kör du alltså E6:an norrut mot
Göteborg, över Hallandsåsen där du i dess norrsluttning
svänger av till höger enligt skyltmarkering.
Från Båstad kör du väg 115 mot E6:an,
svänger av mot Östra Karup och fortsätter fram till kyrkan.
Omedelbart efter kyrkan tar du av till höger mot Margretetorp. Efter
ca 3,5 km svänger du av till vänster (innan Motell Hallandsås)
mot E6 Göteborg. Efter ca 1,5 km på E6:an tar du av till höger
enligt skyltmarkering. |
